Blockchain är en en offentlig, distribuerad och ständig reskontra över transaktioner som verifierats av nätverksnoder genom kryptografi och majning (se nedan).

Styrkan med blockchain kan enklast ses i Bitcoin: hela Bitcoins transaktionshistorik är fullt offentlig och utspridd på tiotusentals datorer (noder) som uppdateras var tionde minut. Det finns ingen möjlighet att hacka alla dessa noder samtidigt innan nästa uppdatering påbörjas.

Varje block består av hashade funktioner där minsta förändring i ‘input’ ger en fullständigt förändrad sträng.

Till Bitcoin finns ingen krypteringsnyckel (för den som trodde det). Däremot finns regler för hashningen så att exakt samma input ger exakt samma sträng. På så sätt kan allt verifieras bakåt i tiden ner till det allra första blocket i kedjan.

Nedan följer två exempel för att förklara skillnaden mellan dagens Swish och blockchain:

Exemplet Swish:

Du har 100 kronor på ditt bankkonto.

Du swishar 100 kr till mig. Betalningen går igenom och du liksom jag får en bekrätelse i din Swish-app. Direkt därefter skickar du 100 kr till en kompis men transaktionen misslyckas för du har inte 100 kr på ditt konto.

Du vet att detta stämmer eftersom Swish via ditt personliga Bank-ID är kopplat direkt till din bank som du litar på.

Exemplet Bitcoin på blockkedjan:

Jag skickar en Satoshi (den minsta enheten av Bitcoin 1/100 000 000) till din Bitcoin-plånbok. Nu behöver den distribuerade reskontran som är Bitcoins blockkedja och dess tusentals lagrare uppdateras med att min plånbok minskas med en Satoshi medan din ökas med en Satoshi. Denna uppdatering kan endast göras av en verifierad dator. Verifieringen av denna dator sker genom det som kallas majning (gruvbrytning), se nästa del.

Nästa block som skrivs innehåller alla transaktioner som är på kö och dessas kryptografiska kopplingar till föregående block. Kopplingen till föregående block säkerställer att det nya blocket är korrekt.

Bitcoin skapas och säkras genom så kallad mining.

För att ett block ska skrivas till blockkedjan måste ett mycket komplext matematiskt problem lösas. Den dator som löser problemet får skriva nästa block och tilldelas en belöning i Bitcoin.

Den dator (i Bitcoins fall många hundratusen specialtillverkade högeffektiva datorer s.k. ASICs) som lyckas lösa ekvationen får skriva nästa block till blockkedjan och belönas med en summa i Bitcoin.

På så sätt säkras både säkerheten hos nätverket och varje transaktion..

Ju mer datakraft som satsas för att lösa ekvationerna desto större blir svårigheten i ekvationerna men desto högre blir även säkerheten.

Tänk dig om varje ny betalningsterminal som ansluts till kortbetalningssystemen också skulle göra hela systemet mer säkert! Så fungerar Bitcoin.